وَّاَنَّا لَمَّا سَمِعْنَا الْهُدٰىٓ اٰمَنَّا بِهٖۗ فَمَنْ يُّؤْمِنْۢ بِرَبِّهٖ فَلَا يَخَافُ بَخْسًا وَّلَا رَهَقًاۖ ( الجن: ١٣ )
wa-annā
وَأَنَّا
And that
Dhe vërtet ne
lammā
لَمَّا
when
pasi
samiʿ'nā
سَمِعْنَا
we heard
dëgjuam
l-hudā
ٱلْهُدَىٰٓ
the Guidance
udhëzimin
āmannā
ءَامَنَّا
we believed
besuam
bihi
بِهِۦۖ
in it
në të.
faman
فَمَن
And whoever
E kushdo që
yu'min
يُؤْمِنۢ
believes
beson
birabbihi
بِرَبِّهِۦ
in his Lord
në Zotin e tij
falā
فَلَا
then not
atëherë nuk
yakhāfu
يَخَافُ
he will fear
frikësohet
bakhsan
بَخْسًا
any loss
(për) ndonjë humbje
walā
وَلَا
and not
dhe as
rahaqan
رَهَقًا
any burden
barrë.
Wa annaa lammaa sami'nal hudaaa aamannaa bihee famany yu'mim bi rabbihee falaa yakhaafu bakhsanw wa laa rahaqaa (al-Jinn 72:13)
English Sahih:
And when we heard the guidance [i.e., the Quran], we believed in it. And whoever believes in his Lord will not fear deprivation or burden. (Al-Jinn [72] : 13)
Sherif Ahmeti:
Dhe ne, sapo e dëgjuam udhëzimin (Kur’anin), i besuam atij, e kush e beson Zotit të vet, ai nuk i frikësohet ndonjë dënimi e as ndonjë padrejtësie (Al-Jinn [72] : 13)